tisdag 18 juni 2024
Turbulenta tider med krig, pandemi, inflationschock och sjunkande reallöner. De senaste åren har varit tuffa, men en ljusglimt anas i mörkret.
– Om prognoserna stämmer bör lönernas köpkraft vara återhämtad till 2027, sade Petter Hällberg, nationalekonom, Medlingsinstitutet, under Lönebildningsdagens andra pass.
Se och läs om Petter Hällberg i filmen nedan och i artikeln som följer direkt under filmfönstret.
Medlingsinstitutet ansvarar för den officiella lönestatistiken i Sverige och är därför högst lämpade att besvara frågan hur de senaste årens turbulens påverkat svenska löner.
Reallönerna har successivt stigit under 20-talet. Men de senaste åren har reallönerna sjunkit rejält, även om det skett en liten stigning från och med april 2023. Förklaringen är att svenska avtal låg kvar på samma nivå från 2020, samtidigt som inflationen stack iväg.
Den svenska utvecklingen under perioden är ganska normal i ett europeiskt perspektiv.
– Vi har ungefär samma löneökningstakt som Tyskland och Frankrike och också samma inflation, berättade Petter Hällberg.
Petter Hällberg betonade att det kan vara lite tidigt att slå fast, men om man tittar på en ögonblicksbild av Europas ekonomier förefaller det som om det finns ett samband mellan hög löneökningstakt och hög inflation.
Framtiden då. Precis som KI spår Medlingsinstitutet att ekonomin kommer att återhämta sig de kommande åren med ökat tillväxt och lägre inflation. Nästa år är den största avtalsrörelsen sedan 2007. Nästan 70 procent av alla anställda får nya avtal då. Om prognoserna stämmer bör lönernas köpkraft vara återhämtad till 2027.
– Men man får komma ihåg att det finns en stor osäkerhet i sådana här siffror, sade Petter Hällberg
En annan aspekt som Petter Hällberg lyfte fram var att löneskillnaderna mellan män och kvinnor inte har förändrats under de senaste årens turbulens. Sedan 2019 ligger löneskillnaderna stadigt kvar runt 10 procent. Det i sig är ett trendbrott då löneskillnaderna mellan könen de senaste 20 åren successivt minskat.