Om oss

Partsrådsdagen 2023: Hot på jobbet – en tryggare arbetsplats

fredag 8 december 2023

"Din jävla paragrafryttare, hjälp mig i stället." "Det känns som en pyrande eld i mig." "Din mördare, han finns inte mer." Stämningen blev tät och allvarlig när vittnesmål från personal på olika myndigheter lästes upp i inledningen av seminariet kring hot och våld i arbetslivet.

Se och läs om Hot på jobbet: En tryggare arbetsplats, i filmen nedan och i artikeln som följer direkt under filmfönstret. 

Hot och våld på jobbet är ett allvarligt problem. Men hur utbrett problemet är låter sig inte besvaras så lätt, berättade Sara Göransson, filosofie doktor i psykologi och arbetsmiljöexpert. Olika undersökningar ger stora skillnader: vissa pekar på att så många som 13 procent kan vara drabbade, andra studier antyder betydligt lägre resultat.

Alldeles oavsett utbredning så visar forskningen på att kvinnor är betydligt mer utsatta än män och att trenden visar på en svag ökning sett över tid.

En bred kategori

Hot och våld är en ganska bred kategori och kan innefatta allt från mildare aggression till rena våldssituationer. Ett sätt för forskarna att analysera och kategorisera fenomenet är just utifrån allvarsparametern. Ett annat sätt, inte oviktigt för en arbetsplats, är att titta på vem som utsätter personalen. Kommer det utifrån från någon okänd person, är det från någon som berörs av verksamheten eller är det kanske en anställd på själva organisationen som utgör problemet. Vad svaret på den frågan är påverkar naturligtvis vilka åtgärder som behöver vidtas.

Ett annat begreppspar som forskarna använder sig av för att analysera olika situationer där hot och våld förekommer är att se om våldet är reaktivt eller instrumentellt. Typ exemplet på det senare är en bankrånare som använder våld för att uppnå något. Det reaktiva våldet syftar å sin sida inte till något utan uppstår kanske som en reaktion på ett negativt beslut.

För det reaktiva våldet fungerar lågaffektivt bemötande, men mot det instrumentella våldet behöver vi sätta tydliga gränser om möjligt, sade Sara Göransson.

Vad kan göras?

Vad kan då göras på arbetsplatser för att möta hot och våld på arbetsplatsen? En viktig faktor är att bygga resiliens, både på individnivå och inom organisationen. Forskningen visar att motståndskraftiga individer och organisationer klarar pressade situationer mycket bättre än de som saknar det. En viktig indikator på motståndskraft är socialt kapital. Organisationer med en rimlig arbetsbelastning, hög tillit och en kultur av erfarenhetsutbyte kan lära sig av situationer, gå vidare och till och med bli starkare av en prövning.

Sara Göranson sammanfattade stegen som man kan vidta på följande sätt:

  1. Förebygg
  2. Undersök
  3. Analysera grundorsaker
  4. Åtgärda
  5. Följ upp och lär
  6. Rusta medarbetare och organisation

I slutet av seminariet fick deltagarna se ett litet smakprov på det nya arbetsmaterialet Hot på jobbet som Partsrådet har tagit fram för att lokala parter ska kunna angripa frågorna på ett systematiskt sätt. Materialet innehåller fakta, råd, filmer och checklistor, och är anpassat för det partsgemensamma arbetet inom statlig sektor.