Om det värsta inträffar är det viktigaste att fly, söka skydd och tillkalla hjälp. Se till att verksamheten har rutiner så att alla vet hur de ska agera om något händer, både när läget är livshotande och vid hot utan fara för liv. Träna utifrån de situationer som kan uppstå.
Samtliga nedladdningsbara checklistor, arbetsblad och länkar som nämns i detta avsnitt finns samlade längst ner på sidan.
Säkerheten ska alltid prioriteras när det är fara för liv eller allvarlig skada. Fly eller sök skydd om det är möjligt. Larma först när du är i säkerhet. Gör det du kan för att rädda liv och för att ingen ska komma till skada.
Att fly till en säker plats kan både innebära att ni tar skydd inomhus eller att ni lämnar byggnaden. Kan det finnas andra fastigheter i närheten som kan ge ett bättre skydd? Är det säkrare att söka sig till ett område utomhus? Det viktiga är att du skyddar dig och andra på bästa sätt.
Om ni inte kan fly, gör platsen så säker som möjligt. Gör det svårt för en förövare att hitta er. Stäng in er, lås dörren, göm er, barrikadera och var tysta. Stäng av mobilen eller annat som kan låta.
Larma 112. Ge information om vad som händer, antalet skadade och om det finns några pågående hot.
Uppge adress och beskriv eventuellt omgivningen för att underlätta för räddningspersonalen att hitta er. Genom 112-appen kan du skicka dina koordinater direkt till larmcentralen.
Om det finns skadade – gör det du kan för att rädda liv och ta hand om skadorna. Försök skapa dig en överblick och prioritera dem som är i störst behov av hjälp.
Påkalla hjälp från andra i organisationen om du kan. Den akuta fasen kan vara mycket kort, men den kan också pågå under en längre period och då är det viktigt att ni är fler som hjälps åt och byter av varandra om det behövs.
Följ interna rutiner för om en krisgrupp ska aktiveras och när.
Ta gärna hjälp av följande nedladdningsbara checklistor:
Att rädda liv är alltid det primära. Det kan innebära att du behöver stoppa kraftiga blödningar och förebygga cirkulationssvikt. Om någon har utbildning i L-ABC så låt den personen leda arbetet. L-ABC är en minnesregel för nödsituationer och står för Livsfarligt läge – Andning, Blödning och Cirkulationssvikt.
I ett akut skede är det viktigt att skadade är stilla. Om en person exempelvis har blivit utsatt för våld mot nacken ska hen vara stilla tills en undersökning har gjorts.
Håll skadade varma både underifrån (något att ligga på) och ovanifrån (filt). Håll även huvudet varmt. Det är bland annat för att minska risken för en alldeles för låg kroppstemperatur. En nedkyld person kan blöda mer.
Fråga drabbade personer om hur de mår och var de har skador. Har de ont någonstans och hur är känslan i kroppen? Notera även icke-verbal information, såsom din uppfattning om hur allvarlig en skada är. På så sätt kan ambulanspersonalen ta del av informationen även om en person senare skulle förlora medvetandet.
Se till att det är lugnt omkring de skadade, och be personer som stör att vara tysta eller avlägsna sig. Du som arbetar med att ta hand om skadade behöver också lugn.
En hand på den skadade eller annan kroppskontakt kan vara bra, eftersom det kan vara lugnande. Men var lyhörd för hur det uppfattas. Alla är inte bekväma med beröring.
Om läget för en eller flera personer är livshotande är det viktigt att räddningspersonalen snabbt hittar fram till platsen och får en mycket kort och samlad information om det absolut viktigaste. De är där för att rädda liv.
TIPS
Lär dig mer om första hjälpen och L-ABC på Röda korsets webbplats.
Hot kan framföras på olika sätt. De kan ske fysiskt, över telefon, via mejl eller i sociala medier. Oavsett hur hotet ser ut så är det ett brott som ska polisanmälas. Som mottagare av ett hot kan det vara svårt att finna sig i stunden och veta hur man ska agera.
SÅ HANTERAR DU EN HOTFULL SITUATION
Ta hjälp av checklistan Vid olika typer av hot (pdf) som har plats för anteckningar. Ladda ner eller skriv ut den och ha nära tillhands om situationen skulle uppstå.
Om du är utsatt för hot, våld eller trakasserier är det bra om du pratar med någon som du har förtroende för. Gärna din chef, ditt skyddsombud eller någon annan på jobbet som du litar på. Berätta vad du har varit med om och hur du har reagerat. Berätta hur du mår. Ni kan göra en bedömning av situationen och vad som är nästa steg tillsammans. Oavsett om du har utsatts vid ett enstaka tillfälle eller om kränkningarna har pågått under en längre tid är det viktigt att du pratar med någon. Du har rätt att känna dig trygg och må bra på ditt arbete.
Berätta även för någon privat vad du har varit med om och hur du upplever situationen. Då vet de hur du mår och kan vara förberedda om du skulle få reaktioner på det som har hänt. Be om stöd om du behöver.
Är du orolig för dina reaktioner och har svårt att få livet att gå ihop är det bra att söka professionell hjälp.
Tidigare har den digitala världen inte setts som en del av arbetsmiljön eller något som är en del av arbetsrollen. Arbetsgivaren har dock ett ansvar även här.
Att utsättas för kränkningar i sociala medier, via mejl eller i sms kan vara lika mentalt påfrestande som en händelse som sker i det fysiska rummet. Skillnaden är att det som sker i digitala miljöer kan resultera i en utdragen process. Exempelvis kan det handla om att återkommande bli utsatt för kräkningar via mejl eller sms, eller att ett inlägg i sociala medier utvecklas till ett långlivat drev. Därför är det viktigt att du som har blivit utsatt snabbt tar stöd av omgivningen och att du dokumenterar det som har hänt, exempelvis genom att göra skärmdumpar av inlägg och sms, samt spara inkomna mejl. Gör det redan vid första kontakten, även om du tror att inget mer kommer att hända. Ibland utvecklas händelser på sätt som är svåra att förutse.
Kontakta alltid 112 vid hot som upplevs som akuta. Vid övriga kränkningar går det bra att ringa 114 14, alternativt att göra en polisanmälan digitalt. Om ni är osäkra på om något är olagligt är det bra att tänka att det är polisens eller åklagarens uppgift att avgöra. Anmäl alltså hellre än att låta bli.
Ta hjälp av andra både internt och externt om det behövs i det akuta skedet, eller efteråt. Behöver ni ta stöd av vaktbolag, polis, företagshälsa, kris- eller traumaenhet?
Tänk också på att nya riskbedömningar behöver göras varje gång något har hänt.
