När läget inte längre är akut är det viktigt att människor känner sig så trygga som möjligt i den svåra situation som de befinner sig i. Med hjälp av psykologisk första hjälpen kan ni öka känslan av trygghet och säkerställa att ingen är ensam i händelsen eller under återhämtningen.
Samtliga nedladdningsbara checklistor och arbetsblad som nämns i detta avsnitt finns samlade längst ner på sidan.
Genom att tidigt fokusera på det psykologiska och sociala omhändertagandet bidrar man till att minska obehaget i stunden. Det i sin tur underlättar återhämtningen för de som har drabbats.
Ta med utsatta personer till en säker plats och försök att få platsen att kännas trygg för alla. Lås dörrarna om det finns ett yttre hot, prata lugnt, dämpa belysningen och minska ljudintrycken.
Tillkalla närmaste chef och ta ställning till om krisgruppen ska aktiveras. Behöver andra enheter hjälpa till? Med fler på plats kan en person ha överblick och prioritera vad som behöver göras. Då finns det också utrymme för att kunna turas om och gå ifrån om man behöver paus.
Analysera och bedöm situationen upprepade gånger – för en situation med hot och våld kan förändras snabbt.
Planera arbetet och ha överblick. Gör en bedömning av vad som behöver göras och om ni är tillräckligt många. Gör det utifrån hur länge du tror att arbetet kommer att pågå.
GE VARANDRA TID FÖR ÅTERHÄMTNING
Tänk på att det är bra att byta av varandra när arbetet har pågått en stund. En paus är viktig för återhämtningen. Det gör också att man kan ta ett mentalt steg tillbaka för att få en bra överblick över situationen.
Kontrollera återkommande hur utsatta personer mår. Identifiera om någon är i chock, visar starka känslor eller inte visar något alls. Reaktionen kan förändras, så var observant och stäm av kontinuerligt.
Analysera vilka som är i behov av mest stöd och prioritera att stabilisera människor som reagerar med chock eller stark stress. Stressen kan ta sig olika uttryck – någon kan bli utåtagerande medan en annan blir frånvarande. Försök att få kontakt med personen. Det kan du göra genom att exempelvis sätta er ner, se till att personen är varm, berätta var ni är och vad som händer just nu. Om du har en bild av vad som kommer att hända i närtid är det bra att även berätta det. Då hjälper du personen att få tillbaka känslan av kontroll.
Skicka inte hem en person som verkar vara förvirrad, är svår att få kontakt med, skakar, hyperventilerar, vaggar eller gråter okontrollerat. Du kan rådgöra med en närstående till personen eller med en vårdgivare om du är osäker.
I svåra situationer kan samtal hjälpa till att lugna personer och skapa trygghet. Om någon verkar vilja prata kan du fråga vad personen behöver och vill. Kanske vill hen få kontakt med en närstående, få information om något eller tillgodose fysiska behov av värme, mat eller dryck?
Försök att bekräfta och normalisera personens reaktioner och det hen säger. Du kan bekräfta genom att säga saker som ”jag hör och ser att du är väldigt påverkad känslomässigt”. Sätt ord på den känsla som personen visar om du kan.
Du normaliserar genom att få personen att känna att hens reaktioner inte är fel. Du kan exempelvis säga ”det är vanligt att reagera med starka känslor vid den här typen av händelser” eller ”jag förstår att du blir ledsen av det här, det är inte konstigt”.
Du kan också berätta att tidigare trauman kan väckas till liv av sådana här händelser och påverka hur man reagerar.
Om någon verkar överväldigad kan det kännas tryggt att andra runtomkring vet vad som ska göras. Visa att du har en plan som inkluderar den här personen. Det kan göra att hen känner sig tryggare.
UPPTRÄD LUGNT
Var observant på dina egna känslor så att du inte gör eller säger något för att du själv är rädd eller orolig.
Vill någon att du ska berätta vad som pågår – ge saklig och korrekt information utifrån det du känner till om det som har hänt. Notera hur personen hanterar informationen och låt det vägleda dig framåt.
Var lyhörd för olika personers behov av att bearbeta det som har hänt. Någon kanske vill vara ifred och då är det bättre att respektera det. Du behöver inte driva ett samtal eller fråga om personens upplevelse just i stunden. Visa i stället att du finns där om personen ångrar sig.
Det kan ta tid att återhämta sig från en akut händelse. De flesta gör det med stöd från arbetsplatsen, närstående och genom att ta hand om sig själva. Berätta gärna för de som har drabbats att det är viktigt att behålla rutiner kring mat och sömn, och att exempelvis lugna promenader kan vara välgörande.
Händelser som orsakar kris gör ofta att sömnbehovet ökar. Det är ett sätt för kroppen att bearbeta och återhämta sig från det som har hänt. Det kan också bli svårare att sova på grund av den starka stressreaktionen.
DÅ KAN PROFESSIONELL HJÄLP BEHÖVAS
Oftast avtar de starka reaktionerna efter en tid. Om sådant som sömn, förmågan att äta och att fungera som vanligt däremot är fortsatt påverkat även efter några dagar kan det tyda på att reaktionen håller i sig. Då är det bra om personen söker professionell vård.
Det är inte ovanligt att människor anklagar sig själva när något har hänt. Om du ser att någon visar tecken på det kan du hjälpa personen att må bättre genom att säga ”du gjorde så gott du kunde i den situationen”. Försök skapa hopp i gruppen om att allt kommer att gå bra.
I en svår situation kan en del bli stärkta av att få vara aktiva, känna sig behövda och vara till nytta. Underlätta för personerna att vara ett stöd för varandra om du kan. Om någon i gruppen är särskilt lämplig att ta mer ansvar kan du uppmuntra hen att kliva fram.
Innan en utsatt person går från arbetsplatsen är det bra att undersöka hur stödet ser ut hemma. Särskilt viktigt är det förstås om personen har reagerat med stark stress, men eftersom reaktioner kan komma senare är det viktigt att ta reda på om det finns någon hemma som kan ha uppsikt. Ställ frågor om personens nätverk och hur tillgången till stöd ser ut.
Hjälp utsatta personer att informera familj eller närstående om det behövs. Se också till att någon tar emot när personerna kommer hem.
Om det saknas stöd från närstående kan samtal från chef, skyddsombud, kollegor eller särskilt utsedda kamratstödjare vara bra. Bestäm vem som ringer när och hur ofta. Kom ihåg att reaktioner kan komma efter flera dagar.
Händelser eller hotsituationer kan medföra att medarbetare – och även närstående till medarbetaren – behöver olika skyddsåtgärder. Det kan behövas akut eller i ett senare skede.
Ha en rutin för vem som ska kontaktas för att hjälpa till med skyddsåtgärderna. Det kan till exempel vara en säkerhetsavdelning eller en person som är specialiserad på säkerhetsfrågor i verksamheten.
Gör det tydligt vem som ska göra vad och varför. Kom ihåg att följa upp behovet av skydd återkommande om något behöver justeras, eller om skyddet inte längre behövs.
Ta gärna hjälp av den nedladdningsbara checklistan Säkerhetsåtgärder när något har hänt (pdf) om ni behöver stöd i åtgärdsarbetet.
