När syfte och mål med ett kommande samverkansavtal har formulerats och lärdomar sedan tidigare har diskuterats kan ni gå vidare och diskutera hur samverkan ska gå till. Myndigheternas uppdrag och organisering är alltför olika för att det skulle vara möjligt för de centrala parterna att ge konkreta förslag till hur samverkan ska se ut lokalt. Varje myndighet måste rita sin egen karta för hur samverkansarbetet ska gå till.
Se filmen om hur ni kan skapa en samverkan som fungerar i just er organisation:
En viktig utgångspunkt är att i frågor som rör vardagsarbetet och den operativa verksamheten bör inflytandet så långt som möjligt utövas direkt – i dialog mellan chef och medarbetare. En arbetsorganisation med tydliga beslutsordningar gör det tydligt var ett beslut fattas och därmed på vilken samverkansnivå en fråga hör hemma.
Erfarenheten är att förtroende och tillit är grundläggande för samverkan och en förutsättning för delaktighet och engagemang.
I avtal om samverkan för framtiden har parterna valt att avstå från att utförligt beskriva hur arbetsmiljöfrågorna ska hanteras i ett nytt avtal om samverkan. Det är därför av stor vikt att lokala parter diskuterar, utifrån vad som är bäst för respektive verksamhet, hur arbetsmiljöfrågorna ska hanteras. Förutsättningar och stöd för att integrera arbetsmiljöarbetet med samverkansarbetet finns i arbetsmiljölagens 6 kapitel.
Parterna kan konstatera att det finns vinster för många verksamheter att arbeta med arbetsmiljöfrågor integrerat med verksamhetsfrågor då dessa frågor går hand i hand. För att få önskade effekter av att integrera arbetsmiljöarbetet med samverkan är det av stor vikt att skapa en partsgemensam samsyn kring vinsterna för den egna verksamheten och att anpassa det integrerade samverkanssystemet efter verksamhetens storlek och typ av verksamhet.
Det är också angeläget att definiera hur det integrerade systemet ska fungera i praktiken, att rätt personer och roller finns representerade i den centrala samverkansgruppen och att dialogen mellan chef och medarbetare fungerar på ett sätt där arbetsmiljöfrågor också tas om hand i samverkan mellan chef och arbetstagare längst ut i organisationen.
I filmen nedan kan du ta del av hur partsrepresentanterna Anna Westling, förhandlare Akavia, Tarja Nevala, arbetsmiljöexpert Arbetsgivarverket, Roger Pettersson, ombudsman Seko beskriver möjligheterna, vinster och förutsättningar för arbetsmiljöarbete och samverkansarbete i ett integrerat system.
Vidare är det även viktigt att djupare diskutera de olika rollerna i samverkan. Om era diskussioner kring hur samverkan ska genomföras leder till att frågor som tidigare hanterats inom det formella partssystemet förflyttas till chefs- och medarbetarnivån förändras roller och ansvar. Förflyttningen innebär att dialogen kring ett beslut sker direkt mellan chef och medarbetare.
Se filmen med centrala parters perspektiv på utveckling av roller i samverkan:
När ett samverkanssystem skapas som inte längre utgår från MBL så är det viktigt att våga ifrågasätta alla de begrepp och företeelser som ingår i MBL och det traditionella partssystemet. Ett sådant begrepp är oenighet. Vid en traditionell MBL- hantering av en fråga mellan parterna så är det lätt att fastställa om parterna är eniga eller inte kring ett förslag till beslut.
Frågan som behöver diskuteras är – finns det ett oenighetsbegrepp i ett samverkanssystem som utgår från andra sätt och värden att processa frågor? När en fråga diskuteras mellan chef och medarbetare kan det då uppstå så kallad oenighet, eller är det så att genom allas deltagande i dialogen på arbetsplatsen kring en fråga så landar slutresultatet i något annat än enig – oenig? Utifrån att kärnan i samverkan är att tillföra verksamheten ett mervärde och att arbetssättet utgår från dialog och smidiga processer så går det inte att applicera det traditionella MBL/parts-begreppet enig – oenig i en sådan samverkansprocess.
I stället för att fastna i oenighetsfrågan som sådan behöver lokala parter diskutera behovet av olika forum där parterna kan följa upp och diskutera hur de kan säkra att de målbilder och de mervärden som parter har definierat för samverkansprocessen nås.
Er samverkansprocess behöver vara hållbar över tid och inte beroende av de som varit med och tecknat avtalet. Ni bör därför fundera över hur ni bygger ett avtal som håller över tid och inte är personberoende. Det kommer också framöver att komma nya deltagare i de olika rollerna som behöver lära sig samverkansmetoden och förstå syftet och målen med samverkansarbetet. Ni behöver hitta bra sätt att introducera nya deltagare i samverkan. Kanske kan en guide/vägledning där ni gemensamt beskriver syftet och målen med samverkan och intentionerna med skrivningarna i avtalet kan vara till hjälp.
Rune Karlsson har under de sju år som han har arbetat med samverkansfrågor på myndigheter identifierat flera framgångsfaktorer för en lyckad samverkan.
Det tog ett års arbete för lokala parter på Folkhälsomyndigheten att ta fram ett samverkansavtal för den nybildade myndigheten. Bland annat lade man ner mycket tid på att diskutera hur parterna såg på samverkan och vad det är.
Gunni Ekdahl är företrädare för ST i den centrala samverkansgruppen på Arbetsmiljöverket. Hon betonar vikten av att integrera arbetsmiljöaspekterna i verksamhetsfrågorna och får medhåll av Saco-S-företrädaren Johnny Jonasson.
