De lokala representanterna vi pratade med var Camilla Söderberg, huvudarbetsmiljöombud, Sori Rasti, Saco styrelseledamot, Ulrika Norling, arbetsmiljöombud, och Patricia Andersson, Thomas Bodgerim, och Elin Apel, HR specialister på Högskolan Dalarna. Från Partsrådet var Oliva Marrero Engström, utvecklingssamordnare, som ledde samtalet kring stödmaterialet. 

Målet: att jobba förebyggande 

De lokala representanterna tyckte att målet med deras arbete kring aktiva åtgärder var att lyckas med det förebyggande delen. ”Vi behöver synliggöra och lyfta på stenarna”, sades det under intervjun. 
En utmaning som de också identifierade var att många i organisationen behövde sätta in sig i det här med aktiva åtgärder.

-    Jag tror att man jobbar med diskrimineringslagen övergripande, men just att bryta ner det och göra en handlingsplan kring hur vi ska arbeta proaktivt med det här, och få det implementerat, tror jag är viktigt att vi får till det, sa Patricia.

Dessutom lyfte hon att det man kanske behöver göra är ett omtag och se lite vad de har, kartlägga det, och se vad som fungerar bra och vad som inte fungera. 

-    Nu kommer det ju fram massa bra här som har lyfts under samtalet och som vi kan ta med oss tillbaka och fortsätta jobba med. Så den här dialogen med stöd av materialet om aktiva åtgärder har ju varit guld värd ska jag säga. Jag tror säkert att det finns en tanke med att se över och se hur vi kan jobba vidare med det helt enkelt, sa Patricia.

Vikten med att alla tar sitt ansvar och andra utmaningar

Ett centralt tema som lyftes var vikten av att integrera arbetet med aktiva åtgärder i den dagliga verksamheten och att alla tar ansvar.

-    Någon ska leda arbetet, men man glömmer ofta att alla är delaktiga”, påpekade Patricia.

Samtidigt, en av de utmaningar som framhölls, var bristen på en tydlig struktur. 

-    Vi har en strukturmiss just nu som gör arbetet otydligt”, sade Ulrika, arbetsmiljöombud.

Vidare lyftes det fram att diskriminering fortfarande är en fråga, även i en akademisk miljö där förutsättningarna för likabehandling borde vara självklara.

En särskild utmaning som kom fram under samtalet var mörkertalet – de incidenter som aldrig rapporteras och därför inte syns i statistiken. Utan den kunskapen blir det svårt att vidta relevanta åtgärder. Trots dessa utmaningar finns det positiva faktorer som kan bidra till ett framgångsrikt arbete med aktiva åtgärder. 

-    En stor fördel är att arbetet startas gemensamt och kan byggas upp tillsammans, kommenterade Ulrika. 

Patricia kompletterade

-    Jag tycker också att det finns en öppenhet och en vilja att förändra.

Och Sori fyllde ut

-     Dessutom tror jag att de flesta här har lätt att ta till sig regler och lagar så att man inte behöver jobba hårt för det. Det är väldigt positivt.

Synpunkter kring stödmaterialet

Deltagarna fick även ge synpunkter på Partsrådets stödmaterial om aktiva åtgärder, som de tog del av. 

-    Jag tror att det är en bra grund, sade Ulrika, men påpekade samtidigt vikten av att säkerställa att den når ut till alla i organisationen.

Patricia lade till
-     Ja, men jag tror också att det är viktigt att väcka dialog och se om det här är någonting vi kan oss av i utbildningssyfte. Men detta ger oss en start.

-     Jag har blivit väldigt nyfiken och skulle vilja se hela materialet. Jag vill se alla områden, för det är bra för mig som skyddsombud och arbetsmiljöombud att veta om någonting är diskriminering eller kränkning och så vidare, sade Sori.

Råd till andra organisationer

Slutligen kom samtalet in på hur andra organisationer kan komma i gång med arbetet. Rådet från en av representanterna var tydligt: ”Börja så tidigt som möjligt”.

-    Ja, jag tror att det är jätteviktigt att upplysa och att, om vi ska förebygga och förhindra, så behöver man jobba mer aktivt med det, sa Ulrika.

De var alla överens när de avslutade samtalet med att säga att det är jätteviktigt att synliggöra arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och sexuella trakasserier.