måndag 10 februari 2025
- Om vi vill ha arbetsplatser fria från diskriminering och sexuella trakasserier, då behöver vi samverka i de frågorna, vi behöver komma överens om vad vi behöver för riktlinjer, och hur vi tar reda på om det förekommer sexuella trakasserier och diskriminering på arbetsplatsen, påpekar en av de två representanter från centrala parter som samtalar i Partrådspodden om diskriminering och aktiva åtgärder och det nya digitala stödmaterialet som Partsrådet har tagit fram.
I en aktuell diskussion om hur statliga arbetsplatser kan bli bättre på att förebygga sexuella trakasserier och diskriminering, samtalar Karin Åslund från Arbetsgivarverket och Helené Zallin från Seko om ett nytt stödmaterial framtaget av Partsrådet. Materialet syftar till att stärka arbetet med aktiva åtgärder och integrera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet i statliga organisationer.
- Vi har kommit överens om att det är en bra idé som centrala parter, att ge lokala parter stöd inom det här området, och att kunna konkretisera lite mer hur man ska ta sig an arbetet
med aktiva åtgärder, därför vi har sett att det kanske inte alltid är så enkelt, säger Karin Åslund.
Sexuella trakasserier och diskriminering är frågor som länge diskuterats, men som behöver kontinuerligt underhåll och utveckling.
Initiativet till det nya stödmaterialet grundar sig i en överenskommelse mellan de centrala parterna, där man såg behovet av att ge lokala parter bättre verktyg för att hantera dessa frågor. Bland annat uppmärksammades att pandemin påverkat arbetsmiljöarbetet, och att aktiva åtgärder inte alltid prioriterats.
- När det gällde aktiva åtgärder så tappade man lite mark. Man kanske hade aktiviteter planerade som man var tvungen att ställa in på grund utav pandemin och att folk arbetade hemma helt enkelt så att man var tvungen att fokusera på andra saker. Man hade andra frågor som man var tvungen att prioritera, säger Karin.
Både Helené ock Karin berättar att Partsrådet lanserar snart ett nytt stödmaterial för att stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier och diskriminering. Materialet, som har tagits fram i samarbete mellan centrala parter, syftar till att ge lokala parter stöd i arbetet med aktiva åtgärder och göra frågan till en naturlig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Staten är en heterogen sektor och man behöver hitta sitt sätt att arbeta med det och komma överens om hur frågorna. Då är det bra att kunna ge via Partsrådet det här stödet till lokala parter, för att hitta sin väg framåt i frågorna via kunskap, säger Karin.
- Och i stället för att fortsätta avtala om frågan, konflikt om frågan eller tycka olika om frågan så bestämmer vi att detta kan vi lösa i samverkan, tillsammans i Partsrådet. Parterna jobbar fram lösningarna och så tar vi hjälp av Partsrådet för att realisera det faktiskt vi har kommit överens om, kompletterar Helené.
Bakgrunden till materialet är bland annat en överenskommelse mellan centrala parter där de identifierade behovet av stärkta åtgärder. Metoo-rörelsen satte ljuset på frågan, men pandemin ledde till att arbetet med aktiva åtgärder tappade fart. En enkätundersökning visade att även om samverkan fungerade väl på många myndigheter, saknades tydliga rutiner för att hantera just dessa frågor.
– Vi såg att det behövdes konkreta verktyg för att göra arbetet mer systematiskt och långsiktigt. Jag tror att många myndigheter är ganska duktiga och kunniga i lagstiftningen och de har inget att ta till sig kunskap eller gå in på DO:s hemsidan och läsa om VAD de ska göra. Men vi vill försöka hjälpa till med HUR, hur realiserar vi det här med aktiva åtgärder. Vi vet vad lagstiftning säger att vi ska göra, men vi får inget stöd eller vägledning i HUR: et, säger Helené.
Både Helené och Karin säger att centrala parter vill gjuta lite ny energi i frågan om aktiva åtgärder och att de ser att samverkan funkar hos en del myndigheter.
- Det funkar bra, men vi tror att de har bättre rutiner kopplat till arbetsmiljö och samverkan än man har rutiner kopplat till aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder kan kännas som någonting som inte löper parallellt med det systematiska arbetsmiljöarbetet och därför vill vi ge dem stödet att få in det som är naturlig del av verksamheten. Vi tror att vått material kan stötta verksamheten att nå dit, att det blir en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Helené.
Förhoppningen är att materialet ska leda till ökad medvetenhet och konkreta förbättringar i arbetsmiljön.
– Det är en kompetensförsörjningsfråga, och del av att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom att arbeta systematiskt med dessa frågor kan vi både behålla och locka nya medarbetare.
Vi vill att materialet ska leda till mycket gott, men framför allt är medvetenhet om frågan, att det inte är okej med sexuella trakasserier, att det inte är okej med diskriminering, säger Helené
Det nya stödmaterialet blir ett viktigt verktyg för att säkerställa att alla statliga arbetsplatser är fria från diskriminering och trakasserier.
Stödmaterialet finns tillgängligt via Partsrådets webbplats från den 18 februari.
Lanseringswebbinariet är också den 18 februari. Anmäl er!
Vill du lyssna på hela podden? Gå till Partsrådspodden.
Avslutningsvis lyfter Helené och Karin tre nyckelinsikter:
1. Det nya stödmaterialet är framtaget gemensamt av centrala parter och är en viktig resurs för arbetsplatser.
2. Att arbeta systematiskt med dessa frågor är en del av att vara en attraktiv och hållbar arbetsgivare.
3. Främjandet av en trygg arbetsmiljö handlar inte bara om att följa lagar, utan också om grundläggande mänskliga rättigheter.
