I det andra steget ska ni prioritera hur allvarliga de risker som ni har identifierat är. Riskbedömningar görs dels årligen, dels löpande om det ofta uppstår incidenter i verksamheten, vid förändringar eller vid ett förnyat uppdrag för organisationen.
Samtliga nedladdningsbara checklistor, arbetsblad och länkar som nämns i detta avsnitt finns samlade längst ner på sidan.
Riskbedömningar behöver göras för verksamheten i stort och görs då ofta årligen. Se till att alltid inkludera risker för hot, våld och trakasserier i den årliga riskbedömningen. Ett viktigt steg är att sortera ut de allvarligaste riskerna. Det kan göras med hjälp av en riskbedömning i samverkan mellan chef och skyddsombud, eller med alla medarbetare involverade. Ofta räcker det att göra en enkel form av riskbedömning där riskerna sorteras utifrån om risknivån är låg, medel, hög eller mycket hög.
Spara riskbedömningen på samma ställe som dokumentationen kring verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete.
|
KATEGORISERING AV RISK |
BEHOV AV ÅTGÄRD |
|
Låg |
Inget eller litet behov av åtgärd. |
|
Medel |
Bör åtgärdas om det är rimligt. |
|
Hög |
Ska åtgärdas snarast. |
|
Mycket hög |
Åtgärd bör genomföras innan arbete utförs. |
Gör en riskbedömning i samverkan så att fler perspektiv kommer med. Ta gärna hjälp av det nedladdningsbara arbetsbladet Bedöm era risker (pdf).
Nu kan ni gå vidare med de risker som fick flest röster för att i nästa steg hitta rätt åtgärd. Ta gärna hjälp av avsnittet Steg 3: Jobba aktivt med åtgärder.
Om verksamheten ofta har incidenter med hot, våld och trakasserier behöver alla tränas i att löpande göra riskbedömningar i olika situationer. För vissa verksamheter finns evidensbaserade riskbedömningar som kan användas. Om sådana inte finns för er verksamhet kan ni i stället använda er av den samlade erfarenheten i gruppen för att göra de löpande riskbedömningarna. Ta för vana att alltid göra en riskbedömning inför olika aktiviteter.
Ta gärna hjälp av följande nedladdningsbara arbetsblad för riskbedömning.
Vid olika typer av hot behöver en särskild riskbedömning göras för att bedöma hur allvarligt hotet är. Om någon i verksamheten blir utsatt för hot är första steget att prata med kollegor och berätta för närmaste chef.
EXEMPEL
En tjänsteperson ska göra ett besök hos en lantbrukare. Lantbrukaren har ringt innan och sagt att om tjänstemannen kommer så ska han göra livet surt för henne. En riskbedömning måste göras. Räcker de säkerhetsrutiner som redan finns på myndigheten?
Ta gärna hjälp av den nedladdningsbara arbetsbladet Åtgärder vid hot (pdf).
Träna på att bedöma situationer och hur ni identifierar en potentiellt eskalerande situation.
Berätta för varandra i mindre grupper. Var öppna och nyfikna på varandras perspektiv och lär av varandra.
Om verksamheten deltar i externa evenemang eller aktiviteter behöver ni göra en riskbedömning. Planeringen innan är avgörande för hur bra säkerheten kommer att vara. Att tänka igenom olika delar ordentligt i förväg är det enda sättet att upptäcka risker. Det gör det också möjligt att skapa handlingsberedskap för olika scenarier. Låt försiktighetsprincipen vara vägledande. Vid större evenemang kan ni behöva en särskild säkerhetsplan.
TIPS
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillsammans med Polisen tagit fram en Säkerhetsguide för evenemang.
Ta gärna hjälp av det nedladdningsbara arbetsbladet Inför aktivitet eller evenemang (pdf) för att göra en riskbedömning.
Vid särskilda händelser kan löpande riskbedömningar behöva göras för att följa en händelseutveckling – inte minst för att stämma av med eventuella drabbade om läget. Det handlar om att göra kontinuerliga riskbedömningar för att uppdatera sig på vad som händer, att utgå från verksamhetens rutiner och erbjuda stöd till de som behöver.
En riskbedömning ska också göras om det blir förändringar i arbetsförhållandena, exempelvis i arbetsorganisationen, vid förändrade lokaler eller resursförändringar.
TIPS
Arbetsmiljöverkets broschyr om riskbedömningar kan vara ett bra stöd i processen:
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten (ADI 575).
Om myndigheten exempelvis får ett nytt uppdrag ska en riskbedömning göras. Innebär det nya uppdraget nya risker på något sätt?
Kom ihåg att en förändring i uppdraget skulle kunna leda till en kedjereaktion:
Gör alltså konsekvensanalyser i flera steg.
Om förändringen innebär nya risker ska arbetsgivaren jobba med åtgärder för att förebygga negativa konsekvenser av de nya riskerna, eller arbeta bort riskerna helt.
EXEMPEL
Myndigheten har fått nya direktiv som innebär att kontrollverksamheten ska skärpas och att kontrollerna inte längre ska aviseras i förväg. Dessutom ska myndigheten koncentrera kontrollerna kring personer som misstänks höra till organiserad brottslighet.
Hur förändrar det riskerna för medarbetarna?
Förändringar i lagstiftningen kan också resultera i ökade eller minskade eventuella risker för hot, våld och trakasserier i er organisation. Även om ni inte kan påverka lagstiftningen ska en riskbedömning göras så att arbetsgivaren kan sätta in de resurser och åtgärder som behövs för att riskerna inte ska öka i och med förändringen.
Börja med att identifiera vilka konsekvenser förändringarna får för er verksamhet. Gör sedan en bedömning av om detta innebär en ökad risk för hot, våld eller trakasserier för er. Sätt in åtgärder som tar bort eller minskar de ökade riskerna.
Ta gärna hjälp av det nedladdningsbara arbetsbladet Bedöm risker vid förändring i verksamheten (pdf). Arbetsbladet har särskilt fokus på risken för hot, våld och trakasserier. Gör den i samverkan för att få in så många perspektiv som möjligt.
Medarbetare som befinner sig i verksamheten kan ofta se vilka konsekvenser olika beslut och förändringar får. Ta vara på deras tankar och idéer – de är värdefulla. Då är ni bättre förberedda.
Dela era tankar i mindre grupper.
För in eventuella åtgärder i en handlingsplan.
