Obs!

Den 5 mars genomgår Partsrådets webbplats en större uppdatering och är därför inte tillgänglig mellan 7.00 och 10.00 på morgonen.

Hot på jobbet: Förebyggande

Hot, våld och trakasserier i arbetslivet

Hot, våld och trakasserier i arbetslivet påverkar både arbetsmiljön och verksamhetens kvalitet. Satsa på att förebygga så mycket som möjligt och på att ha bra rutiner om något händer. Det minskar risken för skador.  

Samtliga länkar som nämns i detta avsnitt finns samlade längst ner på sidan.

Ett brott eller en arbetsmiljörisk?

Trakasserier, hot och våld innebär risker utifrån arbetsmiljölagen men kan också vara ett brott utifrån Brottsbalken. Oavsett vad det handlar om är det viktigt att reflektera över hur det påverkar verksamheten och alla medarbetare.

Förstå orsakerna bakom trakasserier, hot och våld

Det kan finnas många olika orsaker till att människor agerar på ett aggressivt sätt. Genom att förstå orsakerna är det lättare att förebygga och hitta rätt åtgärder.

Personer som utövar våld kan göra det för att de saknar impulskontroll i en situation som gör dem arga eller frustrerade. Det kan handla om besvikelser över beslut eller att man upplever att kommunikationen har varit bristfällig. En annan orsak kan vara att personen har en sjukdom eller är påverkad av droger.

Reaktivt eller instrumentellt våld

Forskningen skiljer på om våldet är reaktivt eller instrumentellt. Reaktivt våld, eller affektivt våld som det också kallas, är en reaktion på något. Instrumentellt våld handlar däremot om våld som används för att uppnå något för egen vinning.

Det är viktigt att skilja på de olika formerna eftersom hanteringen av våldet är olika. Om det är reaktivt fungerar det ofta att lugna situationen på olika sätt. Om våldet däremot är instrumentellt kan fokus behöva vara på att, om möjligt, sätta gränser och vara bestämd, eller skydda sig själv och andra.

Alla reagerar och alla påverkas

När människor utsätts för trakasserier, hot eller våld aktiveras stressystemet. Det är normalt och har varit en hjälp för mänskligheten att överleva. Hur vi reagerar varierar – vi är alla olika.

Det är vanligt att man blir rädd eller arg och att man vill slåss eller fly från situationen. En del upplever att de får superkrafter. En typ av stressreaktion är att man ”spelar död” eller att man ”fryser fast”. Man kan också känna sig blockerad och inte veta vad man ska göra.

Vid svåra händelser kan trakasserier, hot och våld skapa trauma eller aktivera gamla trauman. Att prata om hur ni tror att ni skulle reagera i olika situationer kan vara bra, även om det förstås aldrig går att veta.

Hur reagerar du?

  • Har du varit med om trakasserier, hot och våld i arbetet någon gång? Hur reagerade du?
  • Hur tror du att du skulle reagera?
  • Finns det situationer där du blir särskilt sårbar eller handlingskraftig? Eller situationer där du vill fly?

Dela dina tankar i arbetsgruppen. Det kan bidra till att ni som arbetsgrupp blir tryggare och att ni möter olika former av påfrestningar på ett bättre sätt. Det kan också bidra till ökad självkännedom.

När hot, våld och trakasserier påverkar arbetet

Utsattheten för trakasserier, hot och våld, eller rädslan för att utsättas, påverkar oss människor. Det kan bli svårare att fatta korrekta beslut eller att fatta beslut över huvud taget.

Händelser som borde rapporteras och polisanmälas kanske glöms bort av rädsla för konsekvenser. Det kan också finnas en risk att man avstår från att göra en inspektion eller att anmäla någon av rädsla för hot och våld.

Det handlar om otillåten påverkan

Om utsatthet eller rädsla för utsatthet påverkar dig i ditt arbete kallas det för otillåten påverkan – något som det är viktiga att prata om. Det handlar om kvalitet och att myndighetens arbete ska vara rättssäkert. Det är en grund för vår demokrati. Det handlar också om allas arbetsmiljö.

Hot, våld, trakasserier, mutor och skadegörelse kan vara exempel på otillåten påverkan – händelser där tredje part påverkar dig som myndighetsperson på ett sätt som går ut över din tjänsteutövning.

Människor kan påverkas av olika saker i sin tjänsteutövning. Bedömningar och olika beslut ska däremot inte påverkas av vare sig hot, våld, trakasserier, mutor, diskrimineringsgrunder, egen stress, en hög arbetsbelastning i arbetsgruppen eller något annat. Men vi är förstås fortfarande bara människor.

Otillåten påverkan i relation till yttrandefrihet

Medborgare har rättigheten att reagera känslomässigt på myndighetsbeslut och exempelvis publicera innehållet i ett beslut på nätet. Det faller inom ramen för yttrandefriheten. Om det däremot innehåller hot eller förtal kan det vara straffbart. Otillåten påverkan kan alltså vara brottsligt, men behöver inte vara det. Handlingen avgör.

Vad påverkas du av i din tjänsteutövning?

  • Påverkas du i din tjänsteutövning? Av vad? På vilket sätt?
  • Påverkar trakasserier, skadegörelse, mutförsök, hot, våld eller oro dig i din tjänsteutövning? På vilket sätt?
  • Om något av exemplen ovan förekommer, hur fångar ni upp detta i en handlingsplan?

Dela dina tankar i arbetsgruppen.

Viktiga aktörer och deras ansvar

Arbetsmiljöansvaret

Arbetsmiljölagen (AML) är tydlig. Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga ohälsa och risker för olycksfall. Det gäller även risker att utsättas för trakasserier, hot och våld. Det bästa är om chef och skyddsombud arbetar tillsammans. Högre ledning och HR behöver skapa förutsättningar och ge stöd.

Straffansvaret

Om arbetsgivaren inte har följt arbetsmiljölagen och detta då har medfört att någon har avlidit, skadats, blivit sjuk eller utsatts för allvarlig fara kan en person bli straffansvarig (kapitel 3, §10, Brottsbalken). Ansvaret riktas mot fysisk person och utdöms i domstol efter att åklagare har väckt åtal. Påföljderna är böter eller fängelse.

En förutsättning för att någon eller några ska straffas är att domstolen anser det fullt bevisat att den eller de åtalade har brutit mot någon arbetsmiljöbestämmelse som kan medföra straff.

Externa aktörer

Det finns ett antal externa aktörer som är centrala när det gäller hot, våld och trakasserier:

  • Företagshälsan kan både vara intern och extern samt bistå med viss expertkunskap och ge stöd vid eventuella händelser.
  • Polis.
  • Arbetsmiljöverket.
  • Försäkringsbolag.
  • Försäkringskassan.
  • Andra externa organisationer och experter.

Lagar och föreskrifter

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter är styrande för arbetsmiljöarbetet. När det handlar om hot, våld och trakasserier är några föreskrifter särskilt viktiga. Utgångspunkten är att risker för ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön ska förebyggas.

Samtliga föreskrifter hittar du på Arbetsmiljöverkets webbplats. Se även listan nedan.

Lagar som styr verksamheten

Det finns många andra lagar som styr och påverkar en verksamhet. En del av dessa lagar handlar om att exempelvis säkerställa en god kvalitet, en god service, hög tillgänglighet och en god säkerhet för dem som verksamheten finns till för.

Det är viktigt att ha bra kännedom om vilka lagar som styr er verksamhet. Integrera sedan arbetsmiljöarbetet med arbetet för att stärka bland annat kvalitet, säkerhet, service och tillgänglighet. Arbetssätten är ofta ganska likartade och en god arbetsmiljö hänger ihop med en god säkerhet och kvalitet.

Lagarna hittar du på Riksdagens webbplats. Se även listan nedan.

Ordlista för ett gemensamt språk

När man talar om hot, våld och trakasserier finns det många olika sätt att uttrycka sig på. Här samlar vi de vanligaste begreppen för att underlätta och ge er ett gemensamt språk:

ARBETSLIVSKRIMINALITET

Att medvetet bryta mot olika regler i arbetslivet. Det kan vara brott mot arbetsmiljöregler, att skatt och avgifter inte betalas eller att någon arbetar i Sverige trots att de saknar arbetstillstånd. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats.

DIGITALA AGGRESSIONER

Utsatthet via sms, mejl eller i sociala medier. Innehållet i det som skrivs kan vara kränkande, aggressivt eller hotfullt. Det kan också handla om att en person ”hängs ut” på ett obehagligt sätt.

FYSISKT VÅLD

Slag, sparkar, knuffar eller att någon rivs eller bits.

HAT

Att reagera med ilska och hat behöver inte vara ett brott utan kan vara en mänsklig känslomässig reaktion på en svår situation. Det är dock ofta ett arbetsmiljöproblem för dem som drabbas. Hat kan förmedlas både i skrift och tal.

HATBROTT

Om hatet är kopplat till en persons etnicitet, hudfärg, ras, nationalitet, trosbekännelse (religion), kön, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller liknande så räknas det som ett brott. Det kan exempelvis handla om olaga hot, ofredande, skadegörelse, klotter, våldsbrott eller hets mot folkgrupp. Om det sker på arbetsplatsen blir det ett arbetsmiljöproblem.

HOT

Förmedlas skriftligt, muntligt eller genom blickar. Vissa hot är ett brott utifrån brottsbalken, men i ett arbetsmiljöperspektiv är det centrala hur hotet upplevs.

INTRÅNG

Handlar om att en person tar sig in i byggnader eller lokaler där de inte får vara. Det kan också handla om digitala intrång och kallas då dataintrång.
Olaga intrång och dataintrång är brottsligt, och det kan exempelvis handla om att ta sig in i byggnader och där kränka den personliga integriteten eller utsätta medarbetare för ofredanden. Det har bedömts som ett grovt brott.

KORRUPTION

Samlingsbegrepp för när någon ger eller tar emot muta och utnyttjar sin ställning och makt för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning. Läs mer i lagarna och reglerna gällande korruption på Polisens webbplats.

OTILLÅTEN PÅVERKAN

Kan vara handlingar som syftar till att påverka en tjänsteperson, exempelvis för att personen ska fatta ett annat beslut inom ramen för myndighetsutövningen eller välja att inte polisanmäla händelser. Otillåten påverkan kan både vara brottsligt och inte. Det är handlingen som avgör.

SABOTAGE

En person eller grupp som avsiktligt förstör eller stör och försvagar en organisation eller delar av en organisation.

SEXUELLT VÅLD

Kan exempelvis handla om kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken.

SKADEGÖRELSE

Aggressivitet som riktas mot organisationen eller personen och vars handlingar skadar eller förstör tillhörigheter och egendom.

SPIONERI

Handlar om att försöka och eventuellt lyckas komma över hemlig information.

TERROR

Om ett brott är särskilt allvarligt eller om det handlar om terrorism kan brottet rubriceras som terroristbrott. Läs mer på sidan om Terroristbrottslagen på Riksdagens webbplats.

TRAKASSERIER

Handlingar som kränker någons värdighet och har samband med någon eller några av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder). Handlingarna kan vara fysiska, verbala eller icke-verbala och upprepas trots att den utsatte har gjort klart att beteendet är kränkande.

VERBALT VÅLD

Någon som skriker och använder sin röst på ett aggressivt sätt, eller framför något som är kränkande. Det kan upplevas skrämmande och dessutom innehålla hot eller annat som känns obehagligt.

 

Gå vidare till nästa avsnitt? Under länklistan nedan klickar du på pilen med texten Nästa steg (visar till höger). Du kan också kika i högermenyn och klicka på det avsnitt som du vill gå till.

Innehåll

  1. Introduktion: Förebyggande
  2. Hot, våld och trakasserier i arbetslivet
  3. Steg 1: Undersök era risker
  4. Steg 2: Genomför riskbedömningar
  5. Steg 3: Jobba aktivt med åtgärder
  6. Steg 4: Kontrollera och följ upp
  7. Jobba med säkerhet
  8. Krisberedskap
  9. Fördjupning: Arbetsmiljö, säkerhet, kvalitet