Arbetsmiljö

Samverkan en nyckelfaktor för framgång i OSA-frågor

Händer formar sig till ett hjul där en modell för det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM-hjulet finns. I mitten av hjulet står ordet Samverkan.

onsdag 24 april 2024

Arbetsmiljöverkets utvärderingar visar på att den önskade perspektivförflyttningen från individ till organisation varit lyckad, men också på behov av mer stöd till användarna av föreskriften om organisatoriskt och socialt arbete (OSA). Ansvaret stannar idag ofta hos första linjens chefer, som inte styr över balansen mellan krav och resurser. En central faktor för att arbete enligt OSA-föreskriften ska fungera är samverkan. 

Unika föreskrifter

Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), som infördes 2016, tar ett helhetsgrepp kring arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa som orsakas av för hög arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. De är idag vanliga orsaker till arbetsrelaterad stress, arbetssjukdomar och sjukskrivningar. Syftet är bland annat att säkerställa att varje arbetsgivarehar kunskap att hantera och förebygga risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskrifterna är unika i ett internationellt perspektiv, bland annat genom perspektivbytet från individnivå till organisationsnivå.  


Plus och minus i utvärderingar

Arbetsmiljöverket har genomfört två utvärderingar av OSA-föreskrifterna. I den första beskrev fack- och arbetsgivarorganisationer, forskare, företagshälsovården och andra intressenter hur de tillämpar föreskrifterna och jobbar med OSA-frågor. I den andra utvärderingen ville man undersöka vilka effekter föreskriften haft på samhället och arbetsmiljön i stort, till exempel om den påverkat sjukfrånvaro och arbetsrelaterad hälsa.


I sin rapport beskriver Arbetsmiljöverket att intressenterna uppskattar perspektivskiftet från det mer individinriktade psykosociala till det organisatoriska arbetsmiljöperspektivet. Samtidigt uttrycker de ett behov av stöd med att implementera föreskrifterna, både med att undersöka, göra riskbedömningar och att komma fram till vilka åtgärder som är rätt att vidta i olika situationer. 
Utvärderingen visar att föreskrifterna har egenskaper som möjliggör, men också kan försvåra implementering. Åtgärderna behöver anpassas efter den specifika arbetsplatsen och ske kontinuerligt, som ett ständigt pågående arbete. 

 

Workshoppar gav insikter

Akademien för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens universitet fick uppdraget att belysa vilka utmaningar som fanns när OSA-föreskrifterna infördes och skulle tillämpas i praktiken. Bland annat arrangerades två workshoppar med statliga och kommunala myndigheter.
Resultat från workshopparna visar att OSA:ns komplexitet och omfattande innehåll upplevdes både som en styrka och en svaghet. 
Till exempel identifierar forskarna det som ett hinder i implementeringen att föreskriften kan kräva många olika aktiviteter på olika enheter och organisatoriska nivåer. 
Vissa delar har varit lättare att genomföra på arbetsplatserna, till exempel att ta fram rutiner för att motverka och hantera kränkande särbehandling. När arbetet kunnat avgränsas och genomföras i projektform av specialister har det upplevts enklare.

 

Balans mellan krav och resurser en utmaning för chefen

Något som varit betydligt svårare att ta tag i har varit frågor om arbetsbelastningen. De åtgärder som krävs för att få effekter på arbetsmiljön, till exempel balans mellan krav och resurser, behöver integreras i verksamhetsbeslut och uppfattas inte alltid som en arbetsmiljöfråga i organisationer. 

Närmaste chef har ansvaret för det dagliga arbetsmiljöarbetet, men frågan om balans mellan krav och resurser handlar ibland mer om otillräckliga resurser än om hur arbetet organiseras beskriver Arbetsmiljöverket i rapporten. 

Frågan om resurstilldelning ligger ofta på en annan, högre, nivå i organisationen och därför kan högsta ledningen i organisationer involveras i arbetsmiljöarbetet på ett annat sätt än tidigare tack vare OSA:n. Men det kan i sin tur bidra till att första linjens chef upplever sig hamna i kläm mellan ansvar och verksamhetsbeslut på organisationsnivå.

Resursperspektivet kan också bidra till att andra delar av arbetsmiljöarbetet inte får fokus eller osynliggörs. Arbetsmiljöverket skriver i sin rapport: ”En god arbetsmiljö handlar inte enbart om tillräckliga resurser. Hela organisationen behöver vara med i arbetet för att föreskrifterna ska implementeras på ett bra sätt.”

 

Samverkan en nyckel till framgång i arbetsmiljöarbetet

Något deltagarna i de workshoppar som forskarna genomförde tryckte på var vikten av samverkan, både den formella samverkan mellan fack och arbetsgivare och den mellan medarbetare och chef.
– Det var när det fanns samverkan som de upplevde att det fungerade att arbeta enligt föreskriften, säger Ulrica Schwarz, professor i psykologi vid Mälardalens universitet, som arbetade med uppdraget till tidningen  Allt om arbetsmiljö

 

Stödjande material och andra nyheter

Arbetsmiljöverket har tillsatt en arbetsgrupp för att ta reda på om myndigheten kan ge stöd till användarna av OSA:n och hur det stödet i så fall ska utformas. Stödet behöver också vara förenligt med myndighetens uppdrag, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig inom OSA-frågor på Arbetsmiljöverket till tidningen  Allt om arbetsmiljö.
Om myndigheten drar i gång aktiviteter blir det tidigast under sen höst 2024 eller tidigt under nästa år.
I slutet av året beräknas också Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, släppa sin kunskapssammanställning om effekter av arbetsmiljöreglering och hur reglerna tillämpas i praktiken. 
På uppdrag av centrala parter kommer Partsrådet att ta fram en helt ny digital grundläggande arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Arbetet är precis påbörjat och planeras vara klar till hösten 2025. Vill du veta mer om vad som planeras inom Partsrådets arbetsområden kan du se en  filmad intervju med ordföranden för styrgrupperna
Håll också utkik efter Partsrådets webbinarier om det systematiska arbetsmiljöarbetet och OSA, som kommer under hösten. 

Om OSA-föreskriften

Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) som alla arbetsgivare ska driva.
Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten, och också vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna.

Särskilt för dig som företräder fack eller arbetsgivare i statlig sektor

Partsrådets e-utbildning Systematiskt arbetsmiljöarbete – vilka regler styr? är framtagen partsgemensamt. Lektion 4 har fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
LEKTION 4 – Organisatorisk och social arbetsmiljö

IA-systemet är ett webbaserat verktyg som stödjer det systematiska arbetsmiljöarbetet med rapportering, åtgärder och uppföljning av olycksfall, tillbud och riskobservationer, inklusive händelser relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 
IA-systemet

I tjänsten Fånga tidiga tecken på stress utvecklar ni organisationens förmåga att arbeta partsgemensamt inom er organisation för att ge medarbetare möjlighet till en balanserad arbetssituation, samt ha rutiner på plats inom verksamheten för att tidigt uppmärksamma signaler om överbelastning och stress.
Fånga tidiga tecken på stress

Tjänsten Välkommen tillbaka ger organisationer ökad kunskap om arbetslivsinriktad rehabilitering och evidensbaserade åtgärder.
Välkommen tillbaka

Organisatoriska förutsättningar har stor påverkan på vår psykiska hälsa. Materialet för partsgemensamt arbete om psykisk hälsa underlättar det strategiska arbetet och samtalet om psykisk hälsa på arbetsplatsen. 
Psykisk hälsa på arbetsplatsen

Relaterat innehåll

Jag kan hjälpa till!
Vad letar du efter?
Partsguiden AI är tillgänglig
0/180
Lämna inte ut personlig information. Integritetspolicy