Under Partsrådets workshop Organisatorisk och social arbetsmiljö vid arbete hemma: Vad händer, hur går det och vem gör vad? inledde Katrin Skagert, arbetsmiljöforskare vid forskningsinstitutet RISE, med att beskriva hur nya digitala arbetssätt påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Mycket utgick från det som framkommit i Myndigheten för arbetsmiljökunskaps (Mynak) rapport om utmaningar och fördelar med arbete från hemmet.

Nedan följer en film från workshoppen direkt följd av en artikel på samma ämne.

Klicka på CC för textning.

Arbetsmiljöarbete på olika systemnivåer

Katrin Skagert och hennes kollegor har ett systemperspektiv när de pratar om hälso- och arbetsmiljöarbete. Arbetet sker på olika nivåer, från samhällsnivå till organisations- och gruppnivå till individnivå.

– Det finns en hög grad av påverkan uppifrån i systemet, men vi ser också att de olika nivåerna interagerar med varandra, säger Katrin Skagert.

En viktig händelse som underströk detta perspektiv var att föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) kom för några år sedan.

– Föreskrifterna togs fram i skenet av att vi hade en ökad andel psykisk ohälsa i arbetslivet. Eftersom hälsan och utfallet av vårt arbetsmiljöarbete ofta handlar om hur individen förmår att hantera sin arbetssituation så bedömde man på samhällsnivå att det var alltför stort fokus på individen, säger Katrin Skagert.

Förskjutning mot en mer digital och individuell arbetsmiljö

Covid-19 har bidragit till en radikal omställning av arbetets organisering. Såväl den fysiska som den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har förändrats när många ställt om till att arbeta från hemmet. Just tjänstepersoner inom offentlig förvaltning hör till de grupper där högst andel arbetat hemma, i någon utsträckning.

– Sammantaget kan man säga att det har skett en förskjutning i arbetsmiljön – från att vi kunde jobba och lösa saker på gruppnivå, till att det har blivit en mer individualiserad arbetsmiljö, där individen behöver ta ansvar. Men chefen behöver också stämma av mer individuellt när det kommer till olika arbetsmiljöaspekter, säger Katrin Skagert.

Förskjutningen i individualisering och digitalisering har varit en fördel exempelvis för de som har kunnat arbeta mer koncentrerat med sina arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter som däremot kräver samarbete och mer informella kontakterna, som att sticka in huvudet hos en kollega eller diskutera en arbetsuppgift över en kopp kaffe, har minskat.

– Jag trodde aldrig att jag skulle säga det, men personligen saknar jag att grupparbeta framför en whiteboard och sätta upp post it-lappar, säger Katrin Skagert. Jag längtar till det!

Undersöka, riskbedöma och åtgärda vid arbete i hemmet

Förskjutningen i arbetsmiljön påverkar också hur man kan arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Katrin Skagert.

Det finns en mängd olika verktyg för att undersöka arbetsmiljön. Från enkäter, skyddsronder och statistik över arbetsskador och sjukfrånvaro, till mer kvalitativa undersökningsinstrument som utvecklingssamtal, arbetsplatsmöten och den dagliga kontakten mellan chef och medarbetare. Katrin Skagert tror att vi kommer att gå mot mer kvalitativa undersökningar framöver. Var och vad som behöver undersökas beror på individens och gruppens specifika förutsättningar.

Än så länge finns har det inte forskats så mycket på arbetsmiljörisker vid arbete i hemmet. Men det syns en polarisering kring vissa faktorer: det som är en risk för en vissa tycks vara en tillgång för andra. Katrin Skagert nämner den uppluckrade gränsen mellan arbets- och privatliv som en sådan faktor.

– Det diskuteras vilka riskgrupper vi kan se, grupper som påverkas mer negativt av den här nya typen av arbetsformer. Man har pratat om en ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk för de som lever i ensamhushåll, till exempel, men vi har inga forskningsresultat på det än.

När det gäller åtgärder lyfter Kerstin Skagert fram åtgärdstrappan. Det är en modell i tre steg där man i första hand bör vidta åtgärder som sorterar in under första stegen och gå vidare till något av de andra stegen om det inte är möjligt:

• Ta bort risken.
• Isolera och skärma av risken.
• Medvetandegöra och hantera risken.

Mynak lyfter i sin rapport fram vad som kan göras för att säkra en god arbetsmiljö och förstärka arbetsmiljöarbetet.

– Det som Mynak kommer fram till handlar mycket om att stärka kompetens för att hantera de risker som finns med arbete i hemmet. På en organisatorisk nivå behöver arbetsgivare stärkt kompetens i att utveckla nya former av systematiskt arbetsmiljöarbete och individer behöver stärkt kompetens i att anpassa hemarbetsplatsen, säger Katrin Skagert.

I rapporten nämns inte så mycket om vad man kan göra på arbetsgruppsnivå, men Katrin Skagert bollar där över till partsföreträdarna på workshoppen och menar att de säkerligen har en rad tips om detta.

– Vi behöver fortsätta att utveckla kunskap och utbyta erfarenheter av hur vi hittar nya former för det systematiska arbetsmiljöarbetet – både det fysiska, organisatoriska och sociala.

Workshoppen genomfördes den 2 juni 2021.